Jag är den vita princessan!

Hej!!
Japp, eftersom jag skriver betyder det att jag överlevde gårdagen. =) Det gick faktiskt rätt bra tyckte jag. Men jag var rätt hård igår. Eller rent av elak. Men jag kunde inte rå för det. Jag vill vara snäll och trevlig.
Men direkt sattes min reflex i att skydda mig in och jag kunde inte få den att sluta. Vill inte bli mer sårad än vad du har gjort mig. 

En del av mig vill verkligen hata dig. Men jag kan inte, du är alldeles för underbar för det. Jag kan inte. När jag ser dig funkar inget för mig längre och du får mig att skratta och bli så glad. Men jag går vidare, det gör jag. Men jag vill bara få dig att förstå att jag inte kan hata dig. Jag förstår varför Sara gillar dig så mycket. Finns mycket jag är avundsjuk på henne. Hon är mogen, hon vågara vara sig själv, hon har bra personligheter, hon är för mig 87 =) och hon har dig. Du ska vara glad för att du har henne och Sara ska vara glad som har dig. =)  

Jag har mängder med vänner. Säker fler än vad jag kan tänka mig. Dessa vänner stöttar mig och finns där fär mig, när jag behöver dem. Det kommer jag vara evigt tacksam för.

Men jag önska att det fanns någon som skulle vilja lära känna mina öma sidor och verkligen kunde se vem jag är innerst inne är. Jag vissar dem sällan. Men jag vågar inte göra det för att bli sårad eller bränd. Någon som är mer än bara en vän. Någon som skulle vilja stå där berdvid mig när jag är ledsen och säger att den personen verkligen behöver mig och älskar mig för den jag är. Finns det någon sådan?!

Minna vänner är mer värda för mig än något annat och det kommer jag aldrig att glömma det. Men jag kan ändå inte sluta undra.

Någon som vill ha min blomma?